Författardag i Borås: svarta mumintroll och wienerbröd

IMG_5292Igår medverkade jag på en författardag på Borås Kulturhus. Jag framförde dikter och läste prosalyriska stycken ur Punkindustriell hårdrockare med attityd. Tyvärr finns det inga bildbevis, men jag lovar, jag var där.

Kennet Klemets presenterade samtliga författare och här är mina samlade intryck från dagen:

* Mumintrollen var från början svarta och smala (Janina Orlov om Tove Jansson)

*Om du är nervös inför något kan du stoppa fötterna i frysen (Ann-Caroline Håkans om sin bokserie Mitt livsfarliga liv.)

*Det finns förfärligt många män i Skattkammarön (Elin Boardy om sin bok Mary Jones historia, som är en spin-off på Skattkammarön)

*Wienerbröd är fel titel även om texten handlar om att låna ett wienerbröd (Peter Nilsson om en av kortprosatexterna i sin bok En kittling någonstans långt inne vid levern)

*Vem som är girig är relativt (Tobias Hammar om sin bok Girighet – vetenskapliga perspektiv på varför mycket vill ha mer)

*En del författare skriver i lika många timmar som Zlatan spelar fotboll (Tove Berggren om sitt författarskap)

*Vrigstad är ett väldigt speciellt ställe (Åke Edwardsson om sin bakgrund och inspiration till deckare)

Vad folk fick för intryck av mig vet jag inte. Att jag sjunger falskt (sant) kanske eftersom jag försökte mig på att sjunga vissa strofer ur min diktpsalm Ångesttid

Stort tack till Kultur i Väst, Författarcentrum Väst och Borås stadsbibliotek.

Annonser

Identitet på Stadsgårdsskolan i Jönköping

IMG_3082Samlevnad står på schemat de sista veckorna innan niorna på Stadsgårdsskolan i Jönköping får sommarlov. Idag var jag och föreläste om identitet som är det stora temat i Punkindustriell hårdrockare med attityd.

Om hur vi tar på oss vissa identiteter och om hur andra skapar dem. Vilka förväntningar man har på sig beroende på vem man är – eller inte är i olika situationer. Att en hårdrockare kan förväntas supa sig full varje helg. Att en kristen kan förväntas vänta med sexdebuten.

Jag började med att presentera mig själv som 16-åring genom at läsa en bit ur min dagbok från 29 dec 1998:

”Just nu är jag ganska osäker, har identitetsproblem, försöker att vara punkrockare, hatar allt som är mainstream, saknar en kille, vill ha mer kompisar här i Nässjö, tycker inte om Nässjö för liten stad att bo i. Drömmer om att åka på Hultfredsfestivalen och om att bli författare, eller ha skrivandet som yrke, går samhällsporgrammet på gymnasiet, var i England i somras, musiken är mitt liv.”

Det är alltid kul när man lyckas inspirera folk. Efteråt kom det fram ett par elever som själva ville skriva böcker och frågade om råd. Jag tycker att det viktigaste är att skriva ur hjärtat även om man hittar på. Skriva om det som känns och bränns och aldrig ge upp!

Författare Flyger Högt

IMG_2827En av de författare som har inspirerat mig är Katarina von Bredow. Jag beundrar henne för att hon vågar skriva om förbjuden kärlek utan att bli en moraltant.

Liksom jag är Katarina född och uppvuxen i Småland. Igår besökte hon Ungdomsenheten på Kulturhuset Pigalle i Nässjö för att prata om sin senaste bok Flyga Högt.

Romanen utspelar sig på ett högstadium och eftersom det var längesen Katarina själv gick i skolan bestämde hon sig för att gå om 9:an. Hon följde en klass under en vecka (ett läsår hade blivit lite väl mastigt!) och snodde utseende, repliker och musiksmak från både elever och lärare.

Jag lånade (det låter bättre än sno!) väldigt mycket från Brinellgymnasiet i Nässjö när jag skrev Punkindustriell hårdrockare med attityd. Men om jag ska skriva fler romaner i skolmiljö kanske jag också måste gå om någon klass. Även om jag får ångest när jag tänker på stolsben som skrapar mot golv och korridorer som kryllar av blickar.

Efteråt när Katarina signerade böcker kom det fram en tjej till mig och sa att hon höll på att läsa min bok! Det känns alltid lika overkligt att få höra att en främmande människa har hittat fram till min berättelse. Som om jag lämnat tillbaka det jag har lånat genom att det blivit levande för någon annan.

Poet med Sax

IMG_2379Det är få författare och poeter som helt kan leva på sitt skrivande, men det finns mer eller mindre roliga jobb man kan göra vid sidan av. Jag känner poeter som jobbar på alltifrån förskola till polismyndighet. Och sist jag var i Göteborg träffade jag på en poetisk frisör. Förutom att skriva dikter ägnar han sina dagar åt att klippa hår.

Tack vare Svenglish-projektet, skatteåterbäring och stöd från familj och vänner har jag kunnat vara författare och poet på heltid i över ett år, men nu är det dags för mig att klippa mig och skaffa ett (extra)jobb.

Är det någon som vågar anlita mig som frisör? Inte? Kan någon ge mig ett annat jobb då? Här är mitt CV i alfabetisk ordning (alla jobb jag någonsin fått betalt för):

barnpassare, biblioteksassistent, bloggare, butiksbiträde, campingvärd, cafébiträde, diskare, evenemangssamordnare, fritidsassistent, flyerutdelare, fotograf, föredragshållare, föreläsare, författare, konferencier, korrekturläsare, kreativ coach, krönikör, mattant, poet, postsorterare, pubpersonal, receptionist, recensent, skribent, städare, svensklärare, workshopledare, översättare

IN ENGLISH