Författarbesök: Sinnlig sol i Karlstad

img_5899

”Sola i Karlstad”. Inte visste jag att det var en glad servitris från 1700-talet som gav staden sin slogan. Hennes namn var Eva Liza Holtz och nu är hon staty. Kanske någon vill föreviga henne i en dikt också?

Solen uteblev i Karlstad. I alla fall den som brukar vistas på himlavalvet. Däremot var det en gymnasieelev på Thoren Business school som skrev en dikt till solen och var sur för att den inte visade sig på vintern: Vem tror du att du är?

Jag träffade även blivande frisyer, stylister, byggare, fordonsexperter och ett gäng andra snygga elever på Nobelgymnasiet. För det finns inga fula elever. Fast om jag inte hade känt mig så ful när jag var tonåring hade jag nog aldrig blivit författare … Om det och mycket annat berättade jag under min föreläsningsföreställning.

Min onsdag och torsdag i Karlstad gav mig åtminstone sol i sinnet. Blir glad av att träffa unga människor. Det är fortfarande från tonåren jag hämtar det mesta av min inspiration. Tiden då alla känslor kändes som starkast.

Mina författarbesök och workshop var en del av projektet Jag skriver i dina ord, en skrivtävling som arrangeras av Författarcentrum. Det finns möjlighet för alla Sveriges gymnasium att få besök av en författare och delta i tävlingen. Läs mer här.

Annonser

Författarbesök: Underbara Ulricehamn

img_5895

Författare får ibland presenter när de föreläser. Louise har tidigare fått böcker, pennor, muggar, en ryggsäck, en T-shirt och nu för första gången: en bricka.

Blyertsgrå himmel. Regnvåt mark. Prassellöv. En högstadiekille som cyklar i hög hastighet på en ceriserosa barncykel. Det är det första intrycket författaren och poeten Louise Halvardsson får av Ulricehamn.

Louise hår har samma färg som cykeln. Hon känner sig cerise inuti när hon går upp på Stenbocksskolans aulascen och möter 300 åttondeklassare. I en timma pratar hon om sitt liv och sina böcker. Gränsen mellan bok och liv är lika uppbruten som de vita strecken på landsvägen.

Responsen är fniss, gapande munnar, mummel, tystnad, visslingar och applåder. Som tack för sitt talande får hon en blombukett i nästan samma nyans som cykeln, håret och känslan inuti. Hon får också en bricka som det står ”Underbara Ulricehamn” på.

Vid busstationen som även är en tom turistbyrå kommer en kille fram och frågar hur mycket pengar man får för att skriva en bok. När hon svarar några tusen undrar han varför hon inte har en bil. En annan kille frågar efter hennes telefonnummer. Hon vägrar ge bort det. Sätter sig på bussen och lämnar underbara Ulricehamn med en hämtmugg te från Gunnars konditori i handen. Om hon haft en bil hade hon gått miste om dessa möten.

Ps. Stort tack till Stenbocksskolan och Lisa Mårtensson!

Hälsning från ett hotell i Värnamo

Häng på hotellrummet efter en poetisk dag på Gröndalsskolan i Värnamo

Häng på hotellrummet efter en poetisk dag på Gröndalsskolan i Värnamo

Jag bor på hotell och funderar på att slänga ut teven genom fönstret, men den är platt och jag tror det skulle bli platt fall och pannkaka av mina planer.

Jag bor på hotell och läser i säkerhetsföreskrifterna att jag bör räkna hur många dörrar det är mellan mitt rum och närmaste utrymningsväg. Så att jag ska hitta även i mörker.

Jag bor på hotell och skriver en oredigerad katalogdikt för att prova hur det känns. Försöker tänka att jag går i åttan på Gröndalsskolan och blir utsatt för denna övning. Av en författare och poet som heter Louise Halvardsson som är där för att hålla i workshops.

Jag bor på hotell och tänker på att jag gick upp 04:45 imorse och att jag saknar min vattenkokare och mitt gröna lösviktste.

Jag bor på hotell och känner mig coolare än en rockstjärna. Så cool att jag kan låta teven vara ifred.

Skolmat och poesiprat

IMG_6378Nej, jag har inte blivit matbloggare. Jag måste bara lyfta fram skolmaten på Kungshögskolan i Ljungby. Den vegetariska cannellonin smakade lyx jämfört med de eviga potaisplättarna från min egen högstadietid.

Men jag var inte i Ljungby för att äta cannelloni. Jag var där för att hålla i en inspirationsföreläsning om Spoken Word och Poetry Slam. En elev undrade om det inte var jobbigt att tala inför en massa folk. Jag tyckte det var värre att sitta vid lärarnas fikabord och försöka småprata. För då hade jag ju inte övat på vad jag skulle säga.

Att skriva i någon annans ord

IMG_6279En poet får sno hur många snygga formuleringar som helst. Bara poeten är ärlig och berättar vad hen har snott och av vem.

Jag har varit på Birger Sjöbergsgymnasiet i Vänersborg i två omgångar för att inspirera eleverna att skriva dikter. Några av dem ska delta i en skrivartävling som Forum för poesi och prosa anordnar. Tävlingen går ut på att skriva en text som är inspirerad av någon annans dikt eller låttext.

De första dikter jag skrev var direktöversättningar av Guns N’ Roses-låtar: ”Hon har de blåaste himlaögonen, som om de tänkte på regn” (”She’s got eyes of the bluest skies. As if they thought of rain” ur Sweet child o’mine)

Nu lånar jag mest av poeter i min närhet. Fast det händer också att jag citerar Edith Södergran som i dikten Jante & Edith. Att anspela på andras texter kallas för allusion. Fick jag nyss lära mig. Fatta lyckan när jag sneglar på en ung poets papper och ser underrubriken ”inspirerad av Louise Halvardssons dikt Morgonhumör”.

Känner mig också lycklig över att ha fått läsa dikter om smaklökar, kemi och lärares frisyrer. Fast det märktes att det var sista lektionen när natureleverna började dikta om pizza, kebab och trötthet. Deadline för tävlingen är 8 mars och är öppen för gymnasieelever i Västra Götalandsregionen.

Författardrömmar på Alléskolan i Floda

IMG_5880Det du skriver idag kan vara början till en roman som blir klar om tio år. Tio år är en evighet om du går i högstadiet. Så kändes det för mig i alla fall. Men jag hade aldrig kunnat gissa att vissa av mina dagbokstexter från tonåren skulle gå att använda i min debutroman flera år senare.

Förra veckan höll jag i  skrivar-workshops på Alléskolan i Floda. Jag berättade om hur du kan bygga upp en roman och vikten av att blanda action med reaction. Det vill säga om det händer väldigt mycket måste du som författare ge dina karaktärer tid att reagera på det som händer. Och tvärtom så klart, ifall du har långa beskrivande stycken där personerna i boken tänker en massa, kanske du behöver slänga in en mer fartfylld scen.

Förutom roman- och berättelseskrivande fick eleverna prova på att skriva dikter och det gick förvånansvärt bra. En grupp skrev om skolmaten, en annan om Hollywood-drömmar och ett gäng skrev om sina katter – som ser ut som ihopvikna paket när de sover.

Fantasi hade de blivande författarna/poeterna i överflöd och jag önskar dem lycka till!

Mer om mina författarbesök/workshops här.