2019: Hoppas vi ses på en scen nära dig!

”Louise Halvardssons poetiska föreställning var precis vad vi letade efter: proffsigt och pedagogiskt” – svensklärare på Kungshögsskolan, Ljungby. Foto: Jenniann Johannesson

Mitt 2019 kommer framför allt att handla om min roman Punkpoet med svensk brytning som släpps i slutet av augusti eller början av september på Belletrist Publishing. Så förbered er på releasefest i både Göteborg och Stockholm! Just nu är jag inne i en sista redigeringsfas och håller tummarna för att min förläggare gillar omskrivningen av slutet som hon tyckte var alldeles för dramatiskt från början …

Jag kommer också fortsätta att stå på scen, hålla i workshops, föreläsa, arrangera events och vara konferencier. Har redan flera uppdrag bokade bland annat som gästpoet och MC på Poetry Slam i både Vetlanda och Värnamo. Jag ska fortsätta hålla workshops på psykiatriska affektiva avdelningen på Sahlgrenska och har flera skol- och biblioteksbesök inplanerade.

Det finns fortfarande en del plats i min kalender, så kontakta mig på louise.ha@gmail.com om du vill boka mig till din skola (skapande skola-projekt eller annat), ditt bibliotek, en festival eller annat event. Du kan också boka mig genom Författarcentrum Väst.

Facebook: Louise Halvardsson Poet

Instagram: @lou_halvardsson

Poetry slam-workshops i östra Göteborg

Skratt, leenden, frågande miner, ”cringe”, tystnad och stoj och stim. Jag har mötts av så många känslor och reaktioner från högstadieelever de senaste veckorna när jag hållit i poetry slam/spoken word/poesi-workshops.

Någon skriker ”Jag vet inte vad jag ska skriva” och några minuter senare har känslorna
runnit ut på pappret. Någon annan vill inte läsa upp sin text för klassen men stannar kvar och läser den för mig när lektionen är slut. Jag får ibland bita mig i läppen för att rördhetstårarna inte ska komma fram.

Det finns också de elever som försvinner in i sina mobiler eller har blicken utanför fönstret, men det är okej. Jag vet inte vad som pågår i deras huvuden. Det är brandlarm, det är nationella prov, det är brustna hjärtan och annat pirr i kroppen.

Känslan av att inte räcka till slätas ut när jag återkommer till en skola och en elev ropar ”Hej Louise!” i korridoren och skiner med hela ansiktet. Tack för alla fina möten och för era dikter! ❤

Här kan ni läsa några av texterna som författades av elever på Gamlestadsskolan, Gärdsåsskolan, Utmarksskolan och Sandeklevsskolan i Kortedala och Bergsjön i östra Göteborg.

Några rader som fastnat hos mig:

”Mitt ansikte blir så rött/mitt hjärta blir så stort”

”Tårarna rinner, det blir som lock för ögonen”

”En himmel med hjärtan istället för moln”

Detta bildspel kräver JavaScript.

Du kan läsa mer om Louise Halvardssons workshops här.

Följ Louise Halvardsson på Facebook

Följ Louise Halvardsson på Instagram

Följ Louise Halvardsson på Youtube

Här kan du köpa diktsamlingen Hejdå tonårsångest

Behöver du en poet? Boka mig för författarbesök/workshop!

Hösten är inte riktigt här, men om du är lärare, bibliotekarie, kultursamordnare, festivalarrangör eller någon annan typ av arrangör, så har jag lite luckor i mitt schema, främst i oktober och november.

Vad jag erbjuder är tre olika grejer som kan kombineras:

*spoken word/poesi/poetry slam-workshops och föreläsningar

*föreläsning/författarbesök om mitt eget skrivande och mina böcker på tema identitet

*föreställning där jag framför min poesi

Jag kan vara rolig, pedagogisk, allvarlig och blyg. Och anpassa mina upplägg så att det passar just dig bla bla bla … (Men det är sant! 😉 ) Jobbar mycket med olika skapande skola-projekt. Kan även hjälpa till att arrangera poetry slam/öppen scen och vara konferencier/mc/moderator.

Om det främst gäller spoken word-workshops kan du boka genom Ordkanon eller Författarcentrum Väst om det gäller uppträdande/föreläsningar/mitt författarskap som helhet. Det går också bra att först mejla mig och säga hej på louise.ha@gmail.com

För att hålla dig uppdaterad vad gäller mina gigs, följ mig på:

Facebook: Louise Halvardsson Poet

Instagram: @lou_halvardsson

Blixtar är en gnutta ljus i mörkret: skapande skola i Värnamo

Tre dagar, sju workshops, nära etthundrasjuttiofem åttondeklassare. Och minst lika många dikter. Etthundrasjuttiofem alltså.

Nu vill jag bara stänga in mig i ett rum utan ljud, möjligtvis lyssna på ett vattenfall. Men jag vet att jag kommer göra om samma sak igen och igen och igen. För jag älskar att hålla på med poesi och spoken word och poetry slam! Att inspirera andra att skriva, att läsa texter, att läsa upp texter. Att skratta, att bli irriterad, förvånad och berörd.

Tack alla åttor på Apladalsskolan i Värnamo för att ni har inspirerat mig också. Tack för att jag fick komma på ett författarbesök genom skapande skola och hålla i spoken word-workshops. Klart jag inte minns ALLA dikter. Men här är några rader jag snodde med mig från flera olika dikter:

ÄRTORNA ÄR GRÖNA OCH LIKNAR SMÅ TENNISBOLLAR

BLIXTAR ÄR EN GNUTTA LJUS I MÖRKRET

KRIG ÄR INTE EN LIVSSTIL

MÄNNISKOR SER NER PÅ EN,
INGEN SER PÅ EN

MAN BRUKAR SÄGA ATT MAN KAN KÄNNA LUKTEN AV RÄDSLA;
MEN DET TROR JAG INTE PÅ

Spoken word-workshop på Göteborgs Högre Samskola

Något av det finaste jag varit med om på länge hände igår. Jag satt ensam i matsalen (vägrar kalla det ”bamba” eftersom jag inte är göteborgare) på Göteborgs Högre Samskola. Mitt huvud var mosigt efter mina poesi/spoken word/poetry slam-workshops med årskurs sju som läser retorik. Trots att det var två evigheter sen jag gick på högstadiet kände jag mig udda och uttittad.

Tugg, svälj, tugg, svälj. Titta ut genom fönstret, titta ner på telefonen.

Plötsligt kommer det fram två tjejer och frågar om de får sitta vid mitt bord! De sa att de tyckte att det var jättekul med min workshop. Att de insåg vilken skillnad det gör hur man säger något, vilket tonläge och tempo man använder och så vidare. Bästa omdömet jag kunde få! Inte bara vad de sa utan just att de ville sitta med mig. Jag cyklade hem med ett sorl i huvudet, men med en sol i hjärtat!

Brave New Poets

IMG_0385Förra veckan var jag i Strömstad och träffade ett gäng coola högstadieelever på Strömstiernaskolan. I maj ska de åka till Ledbury i England och framföra poesi inför en engelsk klass. Läskigt värre!

Efter första skrivövningen var det knappt ingen som ville läsa upp sina dikter. Men i slutet av workshopen stod alla upp och framförde sina texter om Sverige och England.

Jag blev jätteglad. Eftersom jag också tyckte att det var lite läskigt … I mitt fall bestod det läskiga i att hålla workshop på engelska – något jag inte gjort sen jag bodde i England! Men det gick ganska snabbt att trolla fram min engelska personlighet och trolla bort det värsta av den småländska brytningen …

Läs mer om Louise Halvardssons workshops här.

Poesi är konst

img_5962En vecka i Ale kommun med ”bambamat”, sjundeklassare och poesi. Jag är helt slut, men det var det värt. Jag har fått höra så många coola, bra, fina, sorgliga och roliga dikter. I vissa klasser provade jag att låta eleverna skriva med färgpennor för att komma bort från stelhet och korrekthet. Poesi är mer som konst än svenska. Tycker jag i alla fall.

Här är en dikt av Leona på Aroseniusskolan:

Jag känner blickarna i ryggen
Jag känner att jag blir automatiskt varmare
under skoljackan
Bara för att jag går och bär
på en innebandyklubba
– det som jag älskar
så måste alla stirra på mig
som om jag bara på en skylt
där det står:
”stirra ihjäl mig”
Jag är trött
på alla blickar.

Jättetack till alla smarta sjuor på Bohusskolan, Da Vinci-skolan och Aroseniusskolan! Och tack till lärarna som fick agera tidtagare och poängräknare när vi lekte Poetry Slam. Ett plus var också att ”bambamaten” var god!

På torsdag håller jag i en workshop för ungdomar på Biskopsgårdens bibliotek i Göteborg. Kanske ses vi där …